Årstidsfester

 
Verksamheten i förskolan bygger på naturens rytm och växlingar under året. Årstidsfester förbereds och firas tillsammans. Under hösten tar vi tillvara på det som mognar under sommarens soliga dagar. Vi torkar äpplen, maler säd, kokar sylt, och smakar på olika frukter och grönsaker.
I slutet av september firar vi Mikaeli, en skördefest, för att med kraft och mod möta den mörka årstiden. I mitten av november firas lyktfesten “Sankt Martin”. Han var enligt legenden en romersk yngling som i kyla osjälviskt delade sin soldatmantel mitt itu och gav den ena hälften till en fattig, frusen och hungrande man. Vi gör lyktor i regnbågens alla färger, där stjärnor och månar gnistrar och glimmar.
 
Adventsträdgården är inledningen till julens högtid, förväntansfullt samlas barnen i vintermörkret, en och en vandrar de i en spiral av granris, och tänder där i dess mitt sitt eget första adventsljus. Tillsammans med kamraternas ljus sprids en varm och högtidlig stämning, som bär in julens stora förväntan. I slutet av februari har vi maskeradfest, då barnen får komma utklädda till förskolan.
  När vintermörkret börjar släppa sitt grepp om oss firar vi vårens första högtid som är påsken. Vi gör små bon där haren förhoppningsvis lägger några av sina ägg, symbolen och fröet till ett nytt liv. Dagarna blir längre, solen ger värme och livet blir ljust och lätt. Grönskan kommer åter och det firar vi med en blomfest i maj och sedan en sommarfest i början på juni.

Leken

 
Stor vikt läggs vid den fria leken. Det som barnet upplever i omgivningen med alla sinnen, prövas och övas och blir på så sätt till kunskap för barnet. Exempel på färdigheter som barnet övar och utvecklar i leken är: motorik, kroppsuppfattning, socialt samspel, språklig förmåga, kreativt tänkande, uppfinnings- och idérikedom. Vi vill stimulera leken genom att gestalta barnets omgivning, både mänskligt och materiellt på ett sådant sätt att barnen får impulser till fri lek. Leksakerna är få och enkla och tillverkade av naturmaterial, för att ge fantasin fritt utrymme.
 
Sagor och berättelser används ofta, helst muntligt framförda. Upprepningssagor, ramsor, sånger, finger- och danslekar förekommer dagligen.
I enkla dockspel kan barnen följa en berättelse i bild och rörelse, och sedan få impulser att leka vidare själva.

 

Förebild - efterhärmning

 
De vuxna i förskolan, liksom alla vuxna, har en viktig roll som förebilder eftersom efterhärmningen är utpräglad i förskoleåldern. I förskolan utför pedagogen praktiska och konkreta göromål som är nödvändiga för det dagliga livet. Detta är en viktig inspirationskälla till barnens lek. Exempel på vardagssysslor är olika slag av handarbete, vård av material och lokal, trädgårdsarbete etc. Några av barnen kanske hjälper till med sysslorna, andra tar in dem i sina lekar.